babyjane

Sent. Sauvignon blanc och skräckfilm. What ever happened to Baby Jane, har ni sett den? Av någon anledning påminner den åldrade primadonnan – Bette Davis karaktär, den groteskt evigt unga bortglömda barnstjärnan – om mig själv.

Jag antar att allt påminner om mig. En bieffekt av att kapsla in sig själv i en värld där allt, oundvikligen, bara är jag, jag, jag. Fantasin tar slut fort, som syre i ett instängt rum. Till sist kvävs man.

Jag kan se mig själv vandra genom rummen – inatt ter de sig trånga, syrefattiga – likt en osalig ande om nätterna. Kanske en natt som denna, en blanksvart, sömnlös natt. En porslinsdocka, gjord till min avbild, i famnen. Vems ansikte krackelerar först…?

 

Advertisements

4 thoughts on “Babydoll (babyface)

  1. När jag var i yngre tonåren såg jag en film med Bette Davis på bio. Den hette Sensommardagar och handlade också om två åldrade systrar – men betydligt mer åldrade, alldeles vid livets slut. Långsamt, händelsefattigt, synnerligen välspelat. Publiken i salongen var minst ett halvt sekel äldre än jag och min väninna – och hade kanske sett What Ever Happened to Baby Jane? och såg något annat mellan systrarna än vad jag gjorde. Det är så länge sedan nu och jag har inte tänkt på den där filmen på evigheter men nu dök den plötsligt upp.

    Liked by 1 person

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s